Vi checkade in på ett hotell i Brașov. Jag tog emot rumsnycklarna av hotellvärdinnan som stod
bakom bardisken.
–If we have any questions, do we
find you here in the bar? frågade jag.
–This is not a bar it is a
restaurant, svarade hon med iskall Dracula-accent.
Hon älskade mig inte! Hennes
hämnd var att ge oss för lite toalettpapper, vi norpade rullar från städvagnen.
Rummet vi hade fått kallade hon en svit. Jag vet inte vad som var "svit"
med det rummet. Kanske var det för att vi istället för ETT kalt rum med
lysrörsbelysning hade TVÅ kala rum med lysrörsbelysning.
 |
| Brașovs egen Hollywood-skylt |
Brașov var modernare än de små städerna vi varit i innan. De hade
gratis wifi nästan överallt och det gick att hitta rökfria restauranger och
cafeer. Stadens sevärdheter var Svarta kyrkan (som blivit svart efter en brand)
och en linbana som gick upp till toppen av ett högt berg.
 |
| Svarta kyrkan |
Linbanan renoverades tyvärr när
vi var där, så vi gick till restaurangen som låg på foten av berget. Vi pratade
med folk på restaurangen och då sa en man:
–Om ni stannar kvar här på
restaurangen till åtta så kommer ni att få se björnar.
–Var då? undrade jag.
–Det kommer ner från berget på
natten för att leta sig något att äta. Det är inte lika illa nu som det var för
några år sedan. Då gick de in i staden och rotade i soptunnor på nätterna. De var tvungna att flytta dem
till ett reservat, sa mannen och fortsatte. Ni kan sova över i reservatet om ni
är intresserade.
–Oo, sa jag. Det låter
spännande!
–Åk själv! Du tar inte med vår
dotter dit, sa Andreas.
 |
| Borgen Rașnov, strax utanför Brașov |
Jag som är från Norrbotten har
inte samma rädsla för vilda djur som min Stockholmsman. Han brukar inte vilja
åka off-pist i Norrbotten för han tror att han kommer falla ner i ett
björn-ide. Jag och mina vänner från norr tycker det är galet roligt och mina
stockholmsvänner tycker att han tänker helt logiskt.
Vi
lämnade restaurangen vid sex ungefär för att vara säkra på att undvika
björnarna. Men jag hade gärna stannat.
